Äntligen

Idag kom min morbror onkel Brian på besök (morfar var också med) och jag fick ligga i hans famn och hygga mig. Det var spännade för alla pratade danska och det lät mysigt, pappan pratade inte danska förstås, men han tycker också det låter mysigt och han är inte så slängd i danska språket. Jag funderar på att lära mig lite danska, kanske kan jag välja det som hemspråk eller nåt... en og tyve halv fems hvergang!
Just det, det var ju den där gamla reklamen jag tänkte på:
Du, Perikles, ka’ du sige mig – hvornår smager en Tuborg bedst?
Hvergang!

Fick coola kläder och snygg hakklapp som jag kan kräkas lite på!













Låg i soffan och studerade lite i kartpärmen och fastnade för Grycksboträffen -80. Fin terräng ser det ut att vara men korta banan fick ju inte så mycket av den varan när man bara håller till i stigträsket runt mål. Jag ska nog bli som de stora grabbarna, svettiga, snabba och mossluktande, som Lelle och de andra tuffa killarna.